Jag hade höga förväntningar - antagligen på grund av en intresseväckande baksidestext (i korthet: familj drabbas av olyckor sedan de kört på ett konstigt, ondsint väsen) men också för att det kändes nytt och fräscht med en ny svensk författare. Och mina förväntningar infriades och mer därtill.
Vätten. Är. Så. Bra.
Berättelsen som suger tag och sätter sig som en obehaglig fästing i nacken. Men samtidigt gillar jag den där bubbliga känslan av tusen nervösa små fjärilar som jag får i magen. Språket känns eget men samtidigt känns det igen, antagligen på grund av författarens ålder. Dialoger och tankar vävs ihop, precis som det görs när man själv samtalar med någon och jag gillar att vi får se allas point of view. Huvudpersonen är trovärdig och vanlig och han har sina bra men också mindre bra sidor som ibland får en att haja till. En inledning som direkt får läsaren att känna kalla kårar - jag kommer definitivt att undvika att köra bil på natten från och med nu... Och en avslutning som är än värre (jo alltså riktigt bra avslutning). Åh. Som jag gillar! Kommer det mer, skriver han på nåt MER? För jag kan knappt vänta på han nästa (?)...
Mer Mikael Strömberg åt folket. Jag säger: MER STRÖMBERG ÅT FOLKET!
Författare: Mikael Strömberg
Språk: Svenska
Sidor: 280
Sidor: 280
Genre: Roman, skräck
Utgivningsår: 2011
Förlag: Frank Förlag
Format: Inbunden
ISBN: 978-91-979214-4-2
Åh, då vet jag vad jag ska läsa senare då. :)
SvaraRaderaJag kan ju bara hålla med Dig om allt du skrivit om boken. Den är helt enkelt för bra för att inte läsas!! :)// Ulrika
SvaraRadera