Jag gillar vanligtvis det Alex Schulman skriver. Hans pappablogg i synnerhet men även Alla får plus. Och jag gillade verkligen hans romandebut Skynda att älska, som jag tyckte var en fin skildring av en barndom och en far, både innehållsmässigt och språkligt. Men Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött tycker jag att det är just språket som den faller på.
Schulman beskriver i dagboksform hur han från att ha brutit med Katrin Z (pallar inte stava hennes efternam) träffar sin nuvarande fru Amanda Widell. Det är en sorglig person vi får möta. Inte sorglig i att "gråta för att jag tycker synd om" utan snarare "för fan ryck upp dig mänska"-sorglig. Jag får offervibbar som jag inte gillar och den känns ointressant. Visst är det fint att läsa om människor som träffas, blir kära och får barn men... Till stor del är det språkets fel. Var och varannan mening känns klyschig och ... Ja inte vet jag, det känns gammalt, daterat, ålderdomligt på något vis. Och jag gillar det inte. I debutboken var Schulmans språk och sätt att skriva säkert detsamma, jag minns inte riktigt, men jag minns att jag tyckte att det var passande då. Just nu föredrar jag hans något vassare och mer ironiska penna om jag ska vara ärlig.
Schulmans andra roman blev min första e-lånebok! Något som jag verkligen kommer att fortsätta med. Nåja. Att vara... är otroligt snabbläst. Antagligen lite för snabbläst - kanske hade den fått bättre genomslag om den hade "satt" sig lite...
Författare: Alex Schulman
Språk: Svenska
Sidor: 198
Sidor: 198
Genre: Levnadsöden, biografi
Utgivningsår: 2011
Förlag: Piratförlaget
Format: E-bok
ISBN: 91-642-4163-7
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar