Den här boken handlar om tre flickor, Kim Bella och Momo, som är på gränsen mellan barndom och vuxenliv, oskuldsfullhet och allvar. Dagtid är de tre helt vanliga tjejer som blir utsatta för killarnas glåpord och sexism. Men på nätterna förvandlas trion till Pojkarna tack vare nektar från en speciell blomma. Flickorna, men i synnerhet Kim, njuter av att få pröva på livet som kille och testar gränser på mer än ett sätt. Men medan Bella och Momo vet var gränsen går, när det är nog, då vill Kim bara ha mer.
Kim, den i boken mest framträdande av de tre flickorna och vem man kan kalla huvudperson, antar jag. Den som vill vara förvandlad helst hela tiden. Blir kär Tony men vet inte hur hon ska få honom att veta vem hon egentligen är. Hon är ju egentligen inte pojke, men inte heller när hon är flickan som är hennes yttre känner hon sig heller tillfreds. Men det är känslan av att slippa vara sig själv, att slippa vara på väg att bli kvinna, att slippa bli utsatt på grund av att hon är just det, på väg att bli kvinna. Tillslut blir allt för mycket och Kim börjar få svårt att skilja på dikt och verklighet.
Momo är den bohemiska konstnärsdottern som spenderar timmar att sy maskeraddräkter till trion och som kan skapa något av allt och ingenting. Hon är full av energi och kan förvandla både ting och människor med sin konstnärliga ådra.
Bella är den av tjejerna som är fysiskt mest utvecklad och som tyvärr råkar illa ut på grund av det. Hon tar praktiskt taget hand om både sin pappa och sig själv och lägger all sin lediga tid på att även ta hand om växthuset. Där botaniserar hon bland sina älskade växter och beställer frön och lökar från världens alla hörn. Och det är så blomman kommer till dem. En fantastisk och mycket sällsynt blomma visar sig vara källan till något mycket djupare och mer intensivt än bara dess vackra yttre. Endast en droppe kan förvandla en flicka till pojk. Högst tillfälligt men förvandlingen är total.
Jessica Schiefauer debuterade 2009 med romanen "Om du var jag". Den handlar om Agnes och Louise som är tvillingsjälar. Tilldelad Augustpriset 2011 för Årets svenska barn- och ungdomsbok med nomineringen: "Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog."
Jag fullkomligt älskar Pojkarna. Det är en fantastisk historia som hamnar någonstans i gränslandet mellan ungdomsbok och vuxenroman, en fantasifull och magisk historia som griper tag och gnuggar sig fast. Den ger emellanåt den där obehagliga känslan som kan smyga sig upp längs ryggen och få mig att må pyton. Men den ger mig också små puffar av lycka och glitter. Kärleken mellan de tre vännerna är stark även om den sviktar ibland. Det som vännerna går igenom är otroligt, på många sätt och vis. Ni måste läsa den. Jag förstår varför den vann Augustpriset. Det kommer ni också att bli varse om ni läser den. Och som Jessica skriver i början av boken: det är en berättelse för den som vill se och betrakta det förunderliga. Och ja, jag vill se. Jag ser. Och betraktar. Och älskar!
Titel: Pojkarna
Författare: Jessica Schiefauer
Språk: Svenska
Sidor: 199
Genre: Roman, Ungdomsroman
Utgivningsår: 2012
Förlag: Månpocket
Format: Pocket
ISBN: 978-91-7503-078-4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar