Halva min måne av Anna Granström

Att åka till Karibien är en dröm jag har! Jag har varit i Asien massor med gånger (mina föräldrar bor där) och där är fantastiskt, men det lockar så enormt att ta en sväng åt andra hållet. Och efter att jag läst Anna Granströms debut Halva min måne känns det som om jag upplevt min Karibiendröm. Åtminstone i bokens förtrollade värld. Och även om bokens Karibien förtrollar även vår huvudperson Ida, så finns det någon som förtrollar henne desto mer. Luis. Killen som gör att hon faller platt, pladask, helt och fullt. Det finns ingen annan för Ida än Luis och hon ger upp sitt hemland för att skapa sig ett nytt liv med Luis på den karibiska ön Puerto Rico. Där kastas hon in i en värld som på många sätt är henne totalt okänd. Hur man bor, vart man jobbar, vad man dricker och röker och hur man beter sig som en tvättäkta puertorican. Idas kärlek till Luis växer sig starkare och likaså hans för henne och de bestämmer sig för att gifta sig. Tyvärr kan ju kärleken som bekant te sig blind och Ida ser inte, vill inte se att förhållandet redan är dömt att misslyckas. Allt eftersom Ida försöker få vardagen att gå ihop både ekonomiskt och känslomässigt, gräver Luis sig allt längre och längre ner i missbruk av både alkohol och droger. Snart kanske inget går att rädda...

Jag är imponerad över hur mycket Anna lär mig om Puerto Rico på de 304 sidorna. Jag får en total inblick i vardagslivet och jag kommer på mig själv med att undra om allt är självupplevt*. Berättelsen är ibland så dokumentär, så verklig och den fastnar hos mig. Stark självbiografi-känsla, fast återberättade i tredje person. Jag går under arbetsdagen runt och tänker på vad som ska hända Ida och Luis härnäst. Ett bra betyg, tycker jag! Att jag däremot går och irriterar mig på hur Ida kan vara så blind och vilket skitstövel Luis är ju bara bra. Jag har skrivit det förr: en bra bok engagerar mig i handlingen, gör mig lycklig eller ledsen eller glad eller irriterad. Det finns dock ett par saker som stör mig när det gäller boken. Det är alldeles för liten storlek på texten. Några punkter upp hade gjort underverk. Även alla de spanska kursiverade ord som förekommer titt som tätt gör mig un poco irritado. Och hälften av dem förstår jag inte. Jag hajar mycket väl varför författaren har med dem, men för mig funkar den biten inte så bra. Å andra sidan är inte dessa saker några jätteproblem eftersom jag slukar sida efter sida och inte nöjer mig förrän jag vet hur denna, på många sätt tidlösa, kärlekshistoria slutar.  I övrigt så tycker jag att det är en bra debut som verkligen fångar mig. Den är full av målande beskrivningar, smaker, dofter och färger som ger mig en fantastisk resa till Karibien, helt gratis. Tack för recexet, Anna!

Förresten, vill du ha ett eget exemplar av Annas bok? Det tror jag nog du vill! Kika in på min Facebooksida där jag lottar ut ett ex av Halva min måne.

Titel: Halva min måne
Författare: Anna Granström
Språk: Svenska
Sidor: 304
Genre: Roman
Utgivningsår: 2012
Förlag: Alligator förlag/Egenutgivning
Format: Pocket
ISBN: 978-91-980026-0-7




*Jag vet att Anna har bott på Puerto Rico, men jag funderar på om det är självupplevt - själva berättelsen, hela alltet liksom och inte bara miljön...